År 1832 föddes Adolf Erik Nordenskiöld i Helsingfors. Han var en del av den finsk-svenska adeln och han hade sex syskon. Fadern Nils Gustaf Nordenskiöld kallades ”den finska mineralogins fader” och han var sin sons främsta lärare.
När Adolf Erik Nordenskiöld började vid Helsingsfors universitet studerade han matematik, kemi, mineralogi och geologi. Han var en vetenskaplig författare och hans författarstil var kortfattad, innehållsrik och noggrann.
Adolf Erik Nordenskiöld kom till Sverige efter en politisk konflikt med de ryska myndigheterna i Finland. Det var under promotionsfesten år 1857 som han i ett tal uppmanande till att stärka banden mellan Sverige och Finland men även uttryckte tveksamhet till att Finland skulle ligga under rysk ledning. I och med detta så väcktes misstankar hos den ryska generalguvernören
som krävde att Adolf Erik Nordenskiöld skulle be om ursäkt offentligt eller resa utomlands. Valet blev att bege sig till Sverige.
Faderns goda kontakter i Finland och i utlandet blev en klar väg för hans framtida framgång som vetenskapsman. När väl Finland bytt generalguvernör så reste Adolf Erik Nordenskiöld fritt fram och tillbaka och besökte Finland. Under ett av sina besök så träffade han baronessan Anna Mannerheim och gifte sig sedan med henne år 1863. De fick fyra barn tillsammans.
Adolf Erik Nordenskiöld var en mycket drivande och intelligent person. Han utförde många expeditioner till bl. a. Grönland och hans och hans fars mineralsamlingar utgjorde grunden för hans chefsposition på den mineralogiska avdelningen vid Riksmuseet. Även de åren som han tillägnade åt kartografins historia anses idag vara en av världens främsta. UNESCO räknar dem som en av de viktigaste intellektuella världsarven och dem förvaras vid Helsingfors universitetsbibliotek.
Adolf Erik Nordenskiöld avled år 1901 på sin gård på Dalbyö nära Trosa.