”De flesta kvinnor som anser sig ha diskriminerats pga. religion är muslimer”

Ungefär varenda dag hör vi olika partipolitikers uttalanden i media och tidningar om vikten av att jobben ska ökas. Jobb är det mest grundläggande behovet för varenda människa oavsett trosbekännelse och religion för att den ska kunna försörja sig. Ökad arbetslöshet är en samhällsrelaterad skada och förlust för varenda samhälle. Av denna anledning har ökade jobb, speciellt för ungdomarna, alltid varit ett av de politiska partiernas slagord. Samtidigt måste vi även erkänna att det är svårare för personer som är födda utomlands, att hitta jobb idag. Omfattande statistik för arbetslösheten i Sverige enligt Statistiska centralbyrån (SCB) var 7,3% under januari 2017.

Enligt SCB är de flesta arbetslösa födda utomlands och de flesta av dem är kvinnor.

Diskriminering  är en av de orsaker som leder till att processen blir svårare för människors integration i samhället. Diskriminering mot personer p.g.a. kön, folktillhörighet och tro kan i sig leda till att ett eller flera skikt skjuts undan från arbetsmarknaden och att statistiken för arbetslöshet ökar. Tidningen Budskapet har som mål att fokusera mer på frågan om svenska muslimska kvinnors arbetslöshet och diskriminering mot dem på arbetsplatsen i detta nummer och de två kommande numren.

Enligt den statistik och de klagomål som registrerats hos Diskrimineringsombudsmannen (DO) som tidningen Budskapet fått tag på har 148 klagomål registrerats p.g.a. diskriminering mot religiösa angelägenheter.

Det intressanta i denna lista är att ungefär 90% av klagomålen slutar med slutsatsen att ”DO inte kan ta ställning i ärendet”. Det är en fråga som visar på att den rättsliga utredningen för klagomål från personer som känner att de diskriminerats p.g.a. sin tro är en långvarig och svår process. Vi vet att DO måste hantera diskriminering och speciella fall om det utefter lagens begränsningar och att det inte går att fullfölja ett klagomål om den klagande inte kan presentera tillräckligt med bevis och argument för sin sak. I de flesta fall är det problematiskt eller omöjligt att hämta de vittnen som DO efterfrågar. Det kan även hända att DO inte kan fullfölja ett ärende om den diskriminerade har ett relativt starkt dokument såsom en ljudinspelning. Detta hände en judinna år 2016 som hade spelat in sin chef då hon jobbade i en butik. Chefen hade sagt till henne att hon måste lämna arbetet p.g.a. att hon var en judinna. Det var inte tillräckligt för DO för att de skulle fullfölja hennes ärende. 38% av de fall som registrerats hos DO år 2016 p.g.a. diskriminering mot religiösa angelägenheter skedde på arbetsplatsen. Av dessa var 42,5% kvinnor varav 62,5% av dem hade meddelat att de var muslimer och att de diskriminerats på arbetsplatsen p.g.a. sina islamiska trosövertygelser.

Tidningen Budskapet har läst alla ärenden om klagomål p.g.a. diskriminering mot muslimska kvinnor. Orsakerna till diskrimineringen var enligt dessa kvinnor p.g.a. att de bar på slöja, inte skakade hand, klädde sig långärmat eller bara p.g.a. att de trodde på islam.

38% av de fall som registrerats hos DO år 2016 p.g.a. diskriminering mot religiösa angelägenheter skedde på arbetsplatsen

Från dessa kvinnors beskrivningar kan vi dra slutsatsen att arbetsgivarna i de flesta fall inte hade något problem med att dessa personer var muslimer, utan p.g.a. deras trosövertygelser om t. ex. slöja eller att de inte kunde skaka hand med det motsatta könet.

Vissa ansvariga i regeringen och partier är utan tvekan emot all form av diskriminering oavsett dess anledning eller avsikt med handlingen. Sverige har därmed ett relativt bättre rykte än vissa andra länder. Dock har vi i ansvar att skydda detta goda rykte och förbättra det.

I nästa nummer av tidningen Budskapet har vi som mål att fokusera mer noggrant om de nämnda orsakerna och att tala om vad lagen säger om dem.