Ahmed var så glad! Han hade precis köpt elsparkcykeln han så länge hade sparat för. I två år hade han sparat alla sina pengar för att kunna köpa elsparkcykeln han hade tittat på längre.
Hans föräldrar hade lovat honom att han kunde köpa en på hans 11:e födelsedag.
När han för första gången skulle åka med sin elsparkcykel hade han förberett sig med en blågrön skimrande hjälm. Han var så redo för att åka!
Men så hände en sak. Hans två år yngre lillebror Matin var ledsen. Han hade ingen elsparkcykel. Mamma och pappa sa att han precis som sin bror måste spara för sin sparkcykel om han vill ha en. Matin började gråta. Han ville inte följa med sin familj ut fastän mamma och pappa försökte.
Ahmed tyckte synd om sin bror som var så ledsen och så kom han på en briljant idé. Men tänk om Matin blir glad om han får låna min el sparkcykel? Jag har ju köpt en och jag kan ju dela med mig av den!
Matin du kan få låna min elsparkcykel, vi kan använda den tillsammans, sa Ahmed.
Matins ögon sken upp. Han blev genast glad och tänkte att han måste ha världens snällaste storebror som ville dela sparkcykeln tillsammans med honom.
Tack Ahmed, så snällt av dig! Du får också låna min radiostyrda racerbil när du vill.
Mamma och pappa var så stolta och glada för att Ahmed och Matin var snälla och ville dela med sig av deras saker till varandra. Precis så som en bra och snäll muslim ska vara!
