Autism är en typ av utvecklingsstörning som kännetecknas av onormalt verbalt kommunikationsbeteende. Symtomen på denna dysfunktion syns under de första åren i livet och dess underliggande orsak är okänd. Denna funktionsnedsättning är vanligare hos pojkar än hos flickor. Funktionsnedsättningen påverkar hjärnans naturliga utveckling inom området sociala interaktioner och kommunikationsförmågor.
Barn och vuxna med autism har svårigheter i verbal och icke-verbal kommunikation, social interaktion och lekaktiviteter. Denna störning gör det svårt för dem att kommunicera med andra och omvärlden. I vissa fall förekommer även självplågande och aggressiva beteenden. Bland dessa individer förekommer det även repetitiva rörelser som att klappa med händerna, att de ger ovanliga svar till andra, visar affektion till föremål och/eller gör motstånd mot förändring. Det är möjligt att de också uppvisar ovanlig känslighet kopplat till de fem sinnena (syn, hörsel, beröring, lukt och smak). Den centrala kärnan i autism är kommunikationsstörning, särskilt i samhället utanför hemmet.
Barn med autism är inte upproriska barn som själva har valt sitt beteende. Autism uppstår inte p.g.a. att man har dåliga föräldrar, dessutom har ingen specifik psykologisk faktor blivit känd gällande försening i barns utveckling.
Om ni tror att ert barn kanske har funktionsnedsättningen autism är det bra om ni kontaktar en barnvårdcentral (BVC). Om ert barn går i skolan kan ni också nämna detta för skolläkaren. Det går även bra att ta kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Idag finns det statliga och icke-statliga organisationer i Sverige som arbetar för att hjälpa människor med autism.