Hurr ibn Yazid ibn Najiya al-Riyahi var general för en del av Kufas guvernör Ubaydulla ibn Ziyads armé i Karbala-tragedin. Han har en särskild ställning bland shiamuslimer p.g.a. sin ånger och för att han till slut anslöt sig till Imam Husseins (fvmh) följe. Hurrs mor gav honom namnet Hurr, som betyder fri.
Vare sig innan han blev muslim och efteråt var Hurr en ärad och respekterad person bland sitt folk. Hans förfader “Attab” var vän till Hiras kung Nu’man ibn Mundhir, och hans farbrors son “Ahwas” var en poet och följeslagare till Guds Sändebud (Gvhf). En dag kallade Ubaydulla ibn Ziyad på Hurr, som ansågs vara en av ledarna i Kufa, för att konfrontera Imam Hussein (fvmh) och skickade honom tillsammans med tusen ryttare mot Imamens karavan.
Hurr var den första personen som blockerade vägen för Imamen (fvmh) och förhindrade honom att nå Kufa eller återvända till Medina. Trots att Hurr hade kommit för att konfrontera Imamen saknade inte hans beteende artighet, och när han såg att Umar ibn Sa’d var fast besluten att slåss mot Imam Hussein (fvmh) anslöt han sig till Imamens karavan, bad om förlåtelse och slogs i Imamens armé tills han blev martyr. I historien har det nämnts att Hurr sa till Imam Hussein(fvmh): “När Ubaydulla ibn Ziyad skickade mig mot dig och jag kom ut ur palatset hörde jag en röst bakom mig som sa: “Å Hurr! Var glad ty du går mot gott.” När jag kollade bakom mig såg jag ingen. Jag sa till mig själv att jag går för att strida mot Hussein (fvmh), och vad är det här för goda nyheter?! Jag föreställde mig aldrig att jag så småningom skulle följa dig.”