Många islam- eller shiaislamkritiker betonar att tidsbestämt äktenskap kan vara under en kort period, vilket teoretiskt sätt är möjligt. Samtidigt presenteras brudgåvan som också finns i permanent äktenskap som om det vore ett pris mot sexuella tjänster. De gör det antingen av okunskap eller för att sedan grundlöst kunna beskriva tidsbestämt äktenskap som en ”religiös” sexhandel. Denna anklagelse är missvisande då det är allmänkänt att islam eftersträvar en kysk miljö som är oundviklig för att människan skall kunna fokusera på sin andlighet och närma sig sin perfektion. Därför begränsas all sensuell njutning endast mellan maken och makan, därav förbjuds även sensuell självtillfredsställelse. Frågan är därför hur skall muslimer som inte kan gifta sig göra när islam är så strikt i den sexuella frågan?
Lösningen som islam erbjuder är tidsbestämt äktenskap, där paret flexibelt kan sätta sina villkor för ett förhållande som förhoppningsvis senare förlängs eller t.o.m blir ett permanent äktenskap. Många vredgas i alla fall på grund av brudgåvan. Dessa inser oftast inte att detta är en gåva och inte ett pris på kvinnan. Det känner alla muslimer till inte minst då brudgåvan finns även i ett permanent äktenskap.
Lägg märke till att islam inte endast begränsar intima relationer inom ramen för äktenskap, utan även lättare flört skall vara mellan makan och maken. Därav får trolovade som vill utbyta känslor och kärlek med varandra, först viga sig i ett tidsbestämt eller permanent äktenskap. Detta äktenskap handlar därför inte endast om sensuella relationer. Det är här islam sätter tydliga röda gränser för individen. Alternativet är att inte sätta några gränser och då finns det risk för att individer och samhället hamnar i sexfixering, något som bl.a. eliminerar familjen.
För en snabb överblick av vad tidsbestämt äktenskap är och hur obefogad det är att jämföra det med prostitution, presenteras följande tabell som belyser att tidsbestämt äktenskap är ett värdigt och ärligt giftermål:
