Några regler om fastan

I följande text nämner vi en del regler om fastan från boken Resaleye Amozeshi. För fullständiga regler ber vi er att referera till era rättslärdas böcker eller hemsidor.

1. Fastans innebörd

Att fasta innebär att en människa avhåller sig från att äta och dricka och göra andra saker (som kommer att nämnas mer specifikt) under en dag (från gryningens soluppgång till solnedgång) med avsikt att lyda Guds befallning.

– Vid gryningens soluppgång (då det blir obligatoriskt att börja fasta) finns det ingen skillnad mellan nätter med månljus eller utan månljus.

2. Former av fasta

Det finns fyra former av fasta ur en aspekt:

1. Obligatorisk fasta, såsom under den heliga månaden Ramadan.
2. Rekommenderad fasta, såsom fasta under månaderna Rajab och Shaban.
3. Ogillad fasta, såsom fasta under Ashuradagen.
4. Förbjuden fasta, såsom fasta under Eid al-Fitr (den 1:a i månaden Shawwal) och Eid al-Qurban (den 10:e i månaden Dhil Hijjah).

Observera:

– Den som vet att fastan är skadlig för den eller är rädd för att det är skadligt för den måste avstå från att fasta. Om den fastar är det inte korrekt, snarare är det förbjudet, även om denna visshet och rädsla uppkommit från en personlig erfarenhet, utifrån en pålitlig läkares uttalande eller annan rationell källa.

– Kriteriet för fastans påverkan i att orsaka sjukdom eller förvärra den och oförmögenhet i att fasta är den självaste fastande personen i relation till sig själv. Om därmed en läkare säger att fasta är skadligt, men personen av erfarenhet förstått att det inte är skadligt måste den fasta. Även om läkaren säger att fasta inte är skadligt men personen vet att fasta är skadligt för den eller är rädd för att det är skadligt ska den inte fasta.

3. Obligatoriska fastor
4. Fasta under den heliga månaden Ramadan.
5. Missad fasta (Qadha).
6. Bötesfasta (Kaffarah).
7. Faders och moders utebliven fasta.
8. Rekommenderad fasta som p.g.a. löfte och ed (Nadhr, Ahd och Qasam) blivit obligatoriska.
9. Fasta under tredje dagen av Itikaf-dagarna[1].
10. Fasta istället för att ge offergåva under Hajj al-Tamattu.

4. Villkor för fastans obligation
5. Mognad (Bulugh).
6. Förstånd (’Aql).
7. Kraft.
8. Att inte vara medvetslös.
9. Att inte vara på resa.
10. Att inte vara menstruerande (Hayidh) eller Nafsa (en kvinna som får blödning i samband med förlossning).
11. Att inte fastan är skadlig.
12. Att inte fastan innebär [stora] svårigheter (Haraj).

Observera:

Fastan är obligatorisk för de personer som uppfyller ovanstående villkor. Därmed är fastan inte obligatorisk för ett omoget barn, en sinnesjuk person, en medvetslös person, en person som inte har kraft att fasta, en resenär, en menstruerande kvinna eller en Nafsa, en person som fasta är skadlig eller innebär stora svårigheter för.

5. Avsikten med fastan

Betydelsen och nödvändigheten med avsikt

Fastan måste utföras med en avsikt såsom för alla andra handlingar för dyrkan, med den betydelsen att människans avhållsamhet från att äta och dricka och resterande saker som bryter fastan är p.g.a. Guds befallning. Att det finns en sådan intention hos personen räcker och det är inte nödvändigt att den säger det muntligt.

6. Fastans Muftirat (saker som bryter fastan)
7. Att äta och dricka.
8. Samlag.
9. Onani[2].
10. Att tillskriva Gud, profeterna och de felfria (fvmd) lögner (enligt obligatorisk försiktighet[3]).
11. Att svälja tjockt damm (enligt obligatorisk försiktighet).
12. Doppa hela huvudet i vatten (enligt obligatorisk försiktighet).
13. Att stanna kvar i spirituellt orent tillstånd (Janabah, Haydh eller Nifas) ända till morgonens böneutrop.
14. Att injicera rektalvätska.
15. Att spy avsiktligt.

7. Böter för att avsiktligt bryta fastan under den heliga månaden Ramadan

Varenda gång den fastande personen avsiktligt, frivilligt och utan rättslig ursäkt utför någon av de handlingar som bryter fastan under den heliga månaden Ramadan, utöver att dennes fasta blir ogiltig och måste göras om blir böter även obligatorisk för den, även om den vet om eller inte vet om obligationen om böter när den utför handlingen som bryter fastan.

8. Regler för resenärens fasta
9. Den som reser under månaden Ramadan ska inte fasta vid alla de fall som den måste be förkortade böner. Vid varenda fall som den måste be en bön på fyra enheter (fullständig), såsom en resenär som avser att stanna på en plats i tio dagar eller att resande är dennes yrke, är det även obligatoriskt att fasta. (Förutom undantagsfall)
10. Varenda gång som den fastande personen reser efter middag (Zuhr, då solen står i zenit) måste den slutföra sin fasta. Men om den reser innan middag är fastan ogiltig, men innan den når Tarakhus-gränsen[4] kan den inte bryta fastan. Om den bryter fastan innan Tarakhus-gränsen blir böter obligatorisk för den (avsiktlig brytning av fastan under månaden Ramadan). Men om personen var ignorant om regeln blir det ingen böter.
11. Att resa under månaden Ramadan är tillåtet, även om det är för att smita ifrån att fasta. Men det är bättre att inte resa förutom om resan är för något fint eller nödvändigt ärende.
12. Diverse frågor om fastan

– Varenda gång någon utför en rekommenderad fasta är det inte obligatoriskt att slutföra den, och den kan avbryta fastan när den vill. Om en troende broder t.o.m. bjuder denne på mat är det rekommenderat att acceptera personens inbjudan och avbryta fastan mitt på dagen. Även om det bryter fastan när den äter mat p.g.a. den troende broderns inbjudan går den inte miste om fastans belöning.

[1] Itikaf betyder att man stannar i en moské under några dagar för att dyrka Gud.

[2] Onani är en förbjuden handling i islam.

[3] Obligatorisk försiktighet innebär att det inte finns någon säker åsikt (fatwa) från den rättslärde och att den pliktige personen måste observera denna obligation, eller alternativt följa nästa mest lärde jurist i frågan.

[4] Tarakhus-gränsen är när stadens murar inte syns och stadens böneutrop inte hörs därifrån. Efter att man gjort mätningar är det ungefär 3-4 km ifrån stadsgränsen enligt Hujjat al-Islam Fallahzade.