Profeternas föredöme & historiens mest inflytelserike man
Vi påverkas mycket av våra förebilder och ju mer vi älskar dem desto mer påverkas vi av dem. Därför vill vi också följa dem, inte endast i karaktärsdrag utan även i utseende och små beteenden. Det händer också att man inte har en specifik individ som förebild utan flera, men man är inte så medveten om att dessa individer är ens föredömen. Det gäller därför att göra oss medvetna om vilka våra förebilder egentligen är. Det är farligt att ha föredömen som är kriminella eller lider av inre tomhet och kanske är beroende av droger och annat som visar deras misär. Sådana individer utökar bara sina följares svårigheter.
De bästa föredömen är profeterna vilka är Guds utvalda representanter och vägledarna för mänskligheten. Eftersom många är agnostiker och ateister eller, på grund av bibliska och en del fabricerade historier som finns i islamiska källor, har en felaktig bild av profeter hånas tanken att ha profeter som förebilder. Det finns olika uppfattningar om hurdan profeter bör vara och det koncept som exempelvis Bibeln introducerar skiljer sig markant från Koranens beskrivning av dem. Enligt islam är profeter de mest perfekta och ofelbara människorna, de är Guds utsedda vilka Han har sänt till alla nationer.
Trots att Bibeln, i stort sett, endast talar om profeter till israeliter, finner vi flera profeter som talar om en stor och speciell profet med ett världsomfattande uppdrag. Även Kristus själv i Matt 15:22-30 berättar om sitt begränsade uppdrag och målgrupp samtidigt som han, i Joh. 14-16, talar om en stor profet som kommer med hela sanningen och sprider den till hela mänskligheten. Därför kallar han honom för Sanningens ande. Den utlovade är därmed profeternas hopp, längtan och förebild och beskrivs i GT som nationernas väntade och prisade. Därför kallade hans farfar honom för Muhammed och förklarade att anledningen är att det nyfödda barnet kommer att bli den prisade.
Vårt påstående är att denna utlovade profet som hade historiens största uppdrag var just profeten Muhammed (Gvmhf). Redan vid sen tonårsålder kallades han för (صادق الأمين) den sanningsenlige och den tillförlitlige och anslöt sig till en allians mot orättvisor i Mecka. Deras förbund eftersträvade att stödja varje individ som hade förlorat sin rätt. Han var ansedd och högaktad innan och efter profetskapet. Han lyckades på några få år ändra sin samtida likväl som framtida världshistorian. Han började kalla folk att återvända till sin skapare och överge dåliga vanor och traditioner.
Koranen berättar att profeten var i sorg över att många av hans samtidiga förnekade hans budskap och förföljde muslimerna. Han brann av den heliga kärleken till sina medmänniskor även de som plågade muslimerna.
Bakom denna heliga drivkraft fanns kärleken till Gud och en outtröttlighet att utföra sitt tillsynes omöjliga uppdrag. De som var närmast honom och som han ville leva som, var samhällets utfattiga. Därför bad Han Gud att inte endast leva och dö som de utfattiga utan även återuppstå med dem.
Han liksom de tidigare profeterna förföljdes och krigades. Detta eftersom det i alla samhällen alltid finns mäktiga människor som vill följa sina böjelser och ogillar profeternas uppdrag och är fientliga mot dem. Umayyaderna krigade mot profeten och förföljde muslimerna och när de kollapsade och förläts av profeten lyckades de med islam som täckmanet kapa islam och förfölja och döda profetens avkomma. Den som läser islams och i synnerhet profetens historia bör vara vaksam och källkritisk. Detta eftersom det finns mycket som är fabricert under umayyadernas dynasti.
Profeten kunde leva som de ”rikaste” men han levde och dog den 28:e Safar år 11 enligt islamisk kalender (632-05-28)- som de mest utfattiga. Han predikade att den genuina rikedomen som vi människor bör eftersträva att försköna oss med inte med fina hästar och hus eller lyxiga maträtter. Den genuina värdigheten och rikedomen bestod i att genomsyras av den gudomliga kärleken och att brinna för sina medmänniskor.
Vi muslimer påstår att vi älskar Gud och älskar Hans profet men lever inte upp till vår påstådda kärlek. Den som har profeten som förebild kommer självfallet att vara en unik människa i sitt samhälle. En sådan individ låter muslimer såväl som icke-muslimer att se upp för och respektera en.
Det minsta den troende muslimen bör tänka på är att ha ett disciplinerat liv med många stora och små mål som är i harmoni med livets yttersta mening. Vi bär inte endast ett ansvar mot oss och våra familjer utan även mot våra vänner och samhällen som vi lever i. Profeten lyckades ge något oskattbar till sin samtida och framtida samhällen. Vad har vi, som påstår oss ha honom som vårt heliga föredöme, lyckats ge vår omvärld?
