Förhärligad vare Du – O Gud! – och all lov och pris tillkomme Dig!
Vem kan ha kännedom om Din dignitet och sedan inte frukta Dig?
Vem kan veta vad Du är, och sedan inte stå i bävan inför Dig?
Med Din makt har Du förenat det [som varit] avskilt;
och med Din välvilja har Du låtit gryningen bryta sig fram;
och med Din storsinthet har Du låtit lysa upp natten täckt i mörker;
och Du har låtit vatten flöda fram bland fasta, hårda klippor – sött och salt;
och Du har sänt ned vatten i kaskader från regnmolnen;
och Du har inrättat solen och månen för skapelsen, som skinande lampor;
[allt detta] utan att uppleva – till följd av allt Du gett upphov till – någon trötthet eller ansträngning…
Översättning: Hassanain Govani