Dikt av Hafiz Shirazi; Min vän, grip stunden och fröjda dina vänner!

Vid Gud, hjärtat flyr min hand, o ni behjärtade!
Det smärtar att den mystiska hemligheten ska bli synlig.

Vi är allena! Lik en skeppsbruten eka inväntar vi Din vind.
Res dig, o vind, på det att vi snart må återse det som för oss är bekant.

Himlavalvets godhet omfattar tio dagar; det är likt en saga blott fantasi.
Min vän, grip stunden och fröjda dina vänner!

Var tacksam för ditt friska hjärta, o bärare av gudomlighet!
Lägg för att ögonblick märke till den arma dervischens lott,

ty båda världarnas obekymmer är tolkningen av dessa ord:
”Barmhärtighet mot vännen och vidsynthet mot fienden.”

I det goda namnets kvarter vägrades vi tillträde och skydd.
Om du förnekar detta, försök då sätta dig upp mot öder!

Var lycklig och berusas i tider av armod och nöd,
ty tillvarons alkemi kan göra Aron till en trashank.

Var mild och försonlig ty avunden förbränner lik ett ljus den älskades behag,
fastän en granitsten förvandlas till vax i hennes lena händer.

Skåda i Alexanders spegel och förnim däri vinets vägare
så att du må bli insiktsfull om tillståndet i Dariushs rike.

De persisktalande skönheterna är livets ypperliga gåvor.
O munskänk! Kalla till dig dessa gudliga libertiner.

Denna gång klädde Hafiz så inte på sig själv den vindränkta manteln.
Förlåt mig, o du renhjärtade mästare och vägvisare!

Översättning från persiska Ashk Dahlén