Kapitel 3 (Förnöjsamhetens förträfflighet) 7:e berättelsen:
Två derwisher (sofister) från Khorasan (östra Iran) var mycket nära vänner och reste tillsammans. En utav dem var klen och brukade fasta under två dagar, medan den andre var kraftig och brukade äta tre gånger per dag.
Det hände sig att de blev tillfångatagna vid en stadsport med misstanke om att de var spioner. De blev båda fängslade och inlåsta i samma rum och dörren murades igen. Efter fjorton dagar upptäcktes det att de var oskyldiga. När de öppnade dörren, fann de den starke mannen död, med den svage mannen levde. De blev förvånade över detta förhållande, men en filosof sade att motsatsen hade varit ännu mer överraskande, för den som var en storätare kunde inte utstå avhållsamheten.
Men den andre, som var klen, hade en underkuvad kropp och var van att fasta, lyckligtvis hade undgått döden.
En person som har vant sig med
att äta sparsamt,
kan med lätthet klara sig
då svårigheter inträffar.
Men om han under välstånd
Blir van att skämma bort sig själv
kommer han under svåra tider
att duka under.
Poeten Sheikh Muslih al-Din Saadi föddes troligen omkring år 1213 i Shiraz, södra Iran. Han skrev en rad verk på både vers och prosa som hör till de mest lästa och beundrade i Orienten. Bland prosaverken märks den konstfulla anekdotsamlingen Golestan och den didaktiska masnavin Bustan samt en omfångsrik Divan, där alla hans verk är samlade. Saadi skrev boken Golestan (Rosengården) 1257. Boken översattes till svenska av Lilian Ebadi Lindqvist och publicerades av Iransara kulturcenter år 2003.
Review Overview
