Är meningen med islam att människan skall ”trösta” sig om att det finns ett liv efter detta och fullfölja därför vissa föreskrifter? Svaret är nej. Islams budskap är djupare, mer rationell och tilltalande. Vänder man sig till islams källor finner att flertalet hadither där Profeten Muhammed (Gvhf) berättar vad hans uppdrag är. Han har bland annat sagt: ”Jag har enbart utsänts för att fullända den högsta moralen.”
Gud, den Allsmäktige har gett människan intellektet och låtit henne vara den varelse som tänker och skiljer på gott och ont. Han uppenbarar för henne vilka de bästa, de sämsta, de mest önskvärda och de mest ogillade handlingarna är. Att irritera andra medmänniskor, orättvisa, lögn osv. ser vi som förkastliga handlingar som vi vanligtvis kallar för laster. Motsatsen är exempelvis rättvisa, ärlighet, välvillighet och andra handlingar som vi oavsett religiös, etnisk eller historisk bakgrund beundrar. Vi ser efter, respekterar och beundrar den som har dygdiga egenskaper och fördömer och tar avstånd från dem som lever ett omoraliskt liv. Förnuftighet, kärlek till det goda, moraliskt beteende samt förkastandet av motsatta egenskaper är något som skiljer oss från djurvärlden.
Förutsättningen att hålla någon ansvarig är att hon kan skilja mellan vad som är bra och gott från vad som är dåligt och ont. Människans handlingar kan ha positivt eller negativt värde medan djurens beteende saknar etiskt värde. Med en sådan bakgrund och utgångspunkt inser vi att den individ som karaktäriseras av omoraliskt beteende såsom lögn, bedrägeri, orättfärdighet, svekfullhet och hyckleri är naturligtvis sämre ställd än djuren. En sådan individs existens i det mänskliga samhället är en fara och last för andra medborgare. Medan exempelvis en hund är en lojal och lydig varelse som visar en ständig tacksamhet till sin ägare.
Islam lär människan avhållsamhet från olämpligt beteende och ett principiellt liv som kännetecknas av de högsta dygderna.
Bland de mest grundläggande målen som islam eftersträvar är att uppmuntra människan till ett dygdigt liv, fri från omoraliska beteenden som belastar och nedsmutsar henne. Den som ljuger, begår orättfärdiga gärningar, baktalar, hatar, vilseleder och förråder andra, förlorar säkerligen andra individers förtroende och respekt. Personen skadar inte bara samhället utan även sig själv.
Den aggressive utsätter sig för Guds samt andra människors vrede. Han har en ruttnande och ödeläggande effekt på folket samt bidrar till att korruptionen i det sociala livet växer. Därför varnar vår älskade Profet (Gvhf) för sådana illasinnade personer genom sin predikan: ”
Den som är aggressiv är sig själv till skada”.Imam Sadiq (fvmh) citerar Profeten: ”Sannerligen, den mest perfekta bland dem troende är den som besitter de bästa dygderna.”
Det är således obligatoriskt för muslimer att eftersträva dygd, behandla andra människor vördnadsfullt och undvika allt som tillräknas dåligt uppförande.
Den heliga Koranen berömmer Profetens moral och ärar därmed de som försöker följa honom: ”Och sannerligen besitter du en upphöjd moral”(68:4).
Profetens viktigaste redskap var hans personlighet som visade en kärleksfullhet, medlidande och människokärlek med en budskap som tilltalade människans förnuft och natur.