Vad hände under Ashura dagen?

Under den tionde dagen av Muharram som är den första månaden i det islamiska kalenderåret, var Imam Hussein (fvmh)* tillsammans med sina anhängare, kvinnor och barn, belägrad av en armé som tvingade honom att välja mellan två alternativ; antingen erkänna tyrannen Yazid som Profetens efterträdare och svära trohetsed till honom, eller att bli mördad. Slutligen bestämde Omar Ben Saad att attackera imam Hussein under Ashura. Efter några timmars strid var samtliga män, undantaget imamens sjuke son Ali Al-Sajjad (fvmh), mördade och halshuggna. De överlevande tillfångatogs och tvingades fara tillfots mot Kufa, sedan till Damaskus där Yazid väntade, säkerligen ivrigt, på att se den förnedring han hade utfört mot Profeten och hans avkomma.
Utöver det som skildrats ovan i samband med Hurrs omvändelse, vilken visar imamens räckta hand att rädda sina motståndare, finns det många andra talande scener som bör kortfattat beskrivas. Nedan är några bland de viktigaste:
Efter att alla hans män stupat tog han farväl av kvinnorna, barnen och sin son. Han såg hur en av sina söner, ett spädbarn som inte hade ammats vara, var döende på grund vattenbristen. Han tog barnet och frågade fienden: ni krigar mot mig, men vad har detta barn gjort? Han ville visa tyrannen hur mycket det sex månader gamla barnet led av törsten och bad om vatten för barnet. Fienden i armén blev oeniga över något som började bli riskabelt och order gavs att döda barnet, vilket träffades direkt en pil i halsen.
Bland imamens råd är några frågor som han ställde till bovarna.

Fylld av sorg över fienden som fallit i satans klor bad han de kärleksfullt att fundera över vissa
frågor innan de tar steget att mörda honom. Han frågar de ifall det är någon bland deras anhöriga som han mördat? Eller är det något i islam som han ändrat? Eller om de inte känner till vem han är? Osv. svaret han får höra: vi krigar mot dig för att vi hatar din far.
Medan imamens försök och handling från början utgår från kärleken till människan, utgår fiendens satanistiska brott från hatet.
Imamen försökte vid flera tillfällen under Ashura hitta och rädda de som kunde räddas bland tusentals som hade omringat honom. Hans utsträckta hand för att hjälpa människor fortsatte vara sträckt även när han efter hatets pilar och hugg i kroppen föll från sin häst. Med kroppen täckt av pilar, liggande mellan liv och död såg han den mest avskydda gestalten Shemr, som hade kommit för att halshugga honom. Imamen sade till Shemr: O Shemr, du har fortfarande chansen [att omvända dig]! Men detta hjälpte inte det hatfyllde hjärtat som denne bar.
När Yazid fick syn på imamens huvud och fångarna framför sig i sitt palats i Damaskus, sade han stolt att han äntligen hade hämnats Badr kriget där hans farfar Abu Sufyan förlorat kriget, ca 60 år sedan. Han uttalade också andra meningar som avslöjar hans fientliga ställning till islam. Imam Husseins syster Zainab frid vare med henne, svarade Yazid att du försökt förgöra oss och vår lära men förgäves Profetens storhet kommer att förbli tydlig, trots klandring, och islam kommer inte att besegras.
Faktum är att Ashura tragedin tvingar varje förnuftig individ att försöka hitta de bakomliggande faktorerna som lät korruptionen eller korruptislam nå så långt, att en liderlig islamhatare såsom Yazid eller även hans far Muawiyah kunde få titeln Profetens kalif(dvs. efterträdare), för att använda denna auktoritet till att döda Profetens avkomma och de rättmätiga kaliferna. Vad är mer paradoxalt än att muslimerna som dödade imam Hussein välsignade honom under bönen samma dag som de halshögg honom? Då varje muslim är pliktig att välsigna Profeten och hans avkomma för att bönen
skall godkännas.