Carl Gustaf Verner von Heidenstam, född 1859, död 1940, var en svensk adelsman, poet och författare. Han var ledamot i Svenska Akademien år 1912–1940 och mottog Nobelpriset i litteratur år 1916 med motiveringen: ”i erkännande av hans betydelse som den ledande representanten av en ny era i vår litteratur.”
År 1988 debuterade von Heidenstam som författare med en diktsamling som gick emot den då dominerande svenska litterära traditionen med realism och naturalism. Han fokuserade istället på individualism, romantik, sensualism och romantisering av den svenska stormaktshistorien, med speciellt fokus på de karolinska soldaternas slut. Den färgglädje och bejakande av en munter sinnlighet som fanns i hans texter hade en stark inverkan på flera andra svenska författare under 1890-talet och åren därpå. Därmed kom von Heidenstam att bli den främste representanten för dessa nittiotalister och hans böcker rymmer många historiska och nationella teman.
Peter Petersen (1708–1783), född i Heide, var släktens första medlem. Han var kungens livläkare och adlades von Heidenstam år 1770. Han var Verners farfars far.
von Heidenstams fick goda betyg i början av sin skolgång, men p.g.a. dålig hälsa började det gå allt sämre. Han var ordblind och hade svårt att stava korrekt under hela sitt liv. Han ville först
När han var 18 år förklarade han i ett brev att han ville bli målare. Han brukade rita och måla flitigt i sitt skissblock, men han började också skriva dikter. Dock övergav Heidenstam senare planerna på att bli målare och började fokusera på att skriva poesi.
Heidenstam skrev en gång till August Strindberg och uttryckte sin beundran för hans verk och blev senare god vän till honom.
År 1988 debuterade von Heidenstam som författare med en diktsamling som gick emot den då dominerande svenska litterära traditionen med realism och naturalism. Han fokuserade istället på individualism, romantik, sensualism och romantisering av den svenska stormaktshistorien, med speciellt fokus på de karolinska soldaternas slut. Den färgglädje och bejakande av en munter sinnlighet som fanns i hans texter hade en stark inverkan på flera andra svenska författare under 1890-talet och åren därpå. Därmed kom von Heidenstam att bli den främste representanten för dessa nittiotalister och hans böcker rymmer många historiska och nationella teman.
Peter Petersen (1708–1783), född i Heide, var släktens första medlem. Han var kungens livläkare och adlades von Heidenstam år 1770. Han var Verners farfars far.
von Heidenstams fick goda betyg i början av sin skolgång, men p.g.a. dålig hälsa började det gå allt sämre. Han var ordblind och hade svårt att stava korrekt under hela sitt liv. Han ville först
När han var 18 år förklarade han i ett brev att han ville bli målare. Han brukade rita och måla flitigt i sitt skissblock, men han började också skriva dikter. Dock övergav Heidenstam senare planerna på att bli målare och började fokusera på att skriva poesi.
Heidenstam skrev en gång till August Strindberg och uttryckte sin beundran för hans verk och blev senare god vän till honom.