Järfälla kommun har börjat med att bilda ett interreligiöst råd under de senaste månaderna, vilket har välkomnats av kommunens välkända religiösa församlingar. Detta visar en noterbar utveckling i en av Stockholms läns kända kommuner i bekämpning av extremism.
Med hänsyn till att många terroristattentat i världen olyckligtvis görs i religionens namn, är vikten av dialog mellan religioner och religiösa församlingars ansvarstagande av större betydelse än innan. Men detta ansvarstagande från religiösa församlingar behöver välkomnande från statliga institutioner och speciellt från kommuner. Regeringen har satt stor press på kommuner under de senaste åren om att de måste jobba med att redovisa olika planer i bekämpning av extremism och våld i kommunerna. Kommunerna är även ansvariga att prioritera redovisning av dessa planer och bekämpning av våld i kommunerna med hänsyn till områdenas situation och typ av olika gruppers aktiviteter i dem. Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism är nu även i kontakt med alla kommuner för att bekämpa extremismen lokalt runt om i Sverige.
Bildandet av interreligiöst råd i varenda kommun, speciellt i områden som har en mångfald av religioner, är viktigt. Örebros kommun är bland de första kommuner som bildade detta råd. Umeå, Östersund och nu Järfälla har även anslutit sig till gruppen av kommuner som har ett råd för religioner. Järfällas kommun, i vilken Imam Ali Islamic Center även finns, har en noterbar religiös mångfald. Närvaron av religiösa kristna och islamiska församlingar är iögonfallande i denna kommun.
I riktlinjerna för Järfällas råd för religioner har det betonats om samarbete för att utöka säkerheten och folkets medvetenhet om lagar och strävan för att skapa en integration m.h.a. alla resurser såsom digitala resurser.
Men bildandet av detta råd är inte heller fritt från problem. I vissa kommuner har vi sett att vissa religiösa församlingar undvikit att delta i dessa råd. Detta är i sig självt ett annat dilemma som interreligiösa råd möjligtvis kan stöta på. För att lösa detta problem kan självaste rådet presentera en lösning och kämpa för att attrahera alla religiösa grupper.
Bildandet av interreligiöst råd i varenda kommun är en passande möjlighet då kapaciteterna av religiösa församlingar kan användas för att nå mål såsom att bekämpa våld och extremism. Varenda religiös församling är i kontakt med många personer och speciellt ungdomar, och dessa församlingar kan vara goda länkar mellan statliga institutioner och dessa personer. Interreligiöst råd är endast en rådgivande arm för kommunen. Det är en rådgivare som är expert på sina aktiviteter och kan hjälpa samhället att utvecklas. Nu är valet hos politiker och kommuner gällande om de vill använda sig av den existerande kapaciteten eller inte. Vikten av religiösa församlingars roll har även uppmärksammats i vissa råd i Europa. I den stora engelska staden Manchester har vi t. ex. sett framgångar i integrationsarbete fr.o.m. den tid då interreligiösa rådet i staden bildats.
Gällande religiösa, sociala och kulturella frågor måste även relaterade experter rådfrågas. Enligt våran övertygelse kommer vi inom kort att få se att flera av de existerande avvikelserna kommer att lösas med färre kostnader och mindre tid om politiska myndigheter litar mer på religiösa trossamfund och sociala institutioner och värderar dem mer och föreställer sig att minoriteten av nyanlända verkligen är som de själva och ger dem en möjlighet att lösa problem.
Tråkigt nog ser vi ibland att man tittar på nyanlända och deras institutioner med misstro och tveksamhet. Just detta har gett upphov till att vissa av samhällets ungdomar lurats av extremistiska gruppers politiska analyser och attraherats till dem. Respekt och korrekt tillit påverkar motparten och ger upphov till att hjärtan attraheras och att relationer förstärks.
Det är inte så att interreligiöst råd i olika kommuner ska lösa alla problem i integrationen och säkerheten, men såsom det tidigare nämnts kan dessa institutioner hjälpa till med att förbättra integrationen och utöka säkerheten så mycket de kan via deras sociala ställning som de har hos religiösa personer. Samtidigt måste man observera att varenda religiös församling har sina egna speciella trosövertygelser vilka i mån av förnuftig möjlighet bör respekteras vid samarbete med dessa församlingar.